Sjukhusprat (Lååååågt innlägg!!!)

Så otroligt skönt att vara hemma kan jag säga er, var inte på sjukan så länge men dom 24 timmarna jag var där hinner man blir helt galen på.
Ett långt inlägg vart det då jag beskriver hela sjukhusvistelsen, behövs inte läsas, kul att ha själv om några år kanske. :-)

14/3 så ringde jag bvc eftersom Melwin inte fick behålla något alls i magen på ca fyra dagar, bvc "tanten" sa att vi skulle åka direkt till barnakuten.. Sagt och gjort, kastade på mig kläder och väckte Melwin som precis lagt sig för att vila lite klädde på han kläder och sen åkte vi. Hämtade upp morfar som följde med oss då jag inte klarar av allt själv med min rygg..
När vi kom dit så satte dom oss i ett rum, Melwin vart galen för han hade ju sett en bil han ville ha men den fick han minsann inte ha, antagligen trodde dom först det var magsjuka så därför fick den inte komma in någon leksak.
Dom kom in med jämna mellan rum och bråkade med stackars Melwin som varje gång vart helt förstörd. :-/ Sköterskan som tog blodprov vart inte poppis.. Melwin hatade människan, så fort hon visades i fönstret utan för skrek han högt. Hon var lite dum kan jag tycka för när hon tog tryckte ut blod ut ur Melwins finger och Melwin skrek sa hon bara "nu Melwin gör det inte ont nu behöver du inte skrika!" Hallå, han är snart två år och sjuk utav bara helvete, klart som fan att man skriker. Tror hon att hon kan säga så och att han lyssnar?! Nja, lite knepigt kan jag tycka. Det var en barnakut men jag vet inte om jag tycker att det var så bra. Dom liksom försökte inte ens prata med Melwin, den enda läkaren som gjorde det tyckte Melwin om och pratade med. Tror att allt skulle funkat lite bättre om man gjorde det helt ärligt... Men men, vad vet jag, jag är varken läkare eller sköterska..

Hur som, vid tolv tiden sa dom att vi skulle blir kvar över natten för att Melwin skulle får vätskeersättning och välling genom nässond. Okej, satt trodde då att det skulle gå lite fort att få komma in på rummet så morfar kunde åka och jobba igen och pappa Staffan kunde komma till oss, men icke. Dom gångerna någon kom och kika till Melwin så sa dom att dom bara skulle städa ur rummet först innan vi fick komma..
Trodde att sonden skulle sättas inne på avdelningen, men så vart det visst inte. Dom kom in och satte den på rummet inne på akuten. Och det var det absolut värsta jag varit med om, Melwin skrek och sparkades. Jag höll händerna och en sköterska höll huvudet och den andra sköterskan hade in slangen.
Melwin sparkade på som en galning och klämde mina händer och skrek och skrek och skrek och mellan allt skrik och gråt ropade han "mamma" "mamma" "mamma" var hemskt att han gjorde det, trodde att jag skulle komma och "rädda" han, men icke. Jag var en dum mamma och bara höll i han. Grät gjorde jag också och morfar kunde inte heller kolla för det var så hemskt att se han sådär. :-/ Nej fyfan säger jag bara.
När det var gjort var han fortfarande rädd och ledsen och ville dra bort slangen, så jag var fortfarande tvungen att hålla honom, usch! Jag var berädd på att dra ut slangen och åka därifrån om han inte slutat.
Det gjorde han efter ett tag, och sen lät han slangen vara hela tiden. Så jäkla duktig!

Dom som satte dit slangen sa att det bara skulle städa ur rummet sen skulle vi få "flytta" in.

När klockan var kvart över två så åkte morfar hem, han skulle lämna bilen hos pappa Staffan så han kunde komma till oss.

Ca tre timmar tog det dom att städa ur rummet, TRE timmar liksom. Aja, brydde mig inte så mycket om det följde snällt med när dom visade oss till rummet. Satte på ice age och sen la vi oss i sängen jag och Melwin. Både två somnade ganske snabbt och när jag sen vaknade vid halv fyra så kikade jag ut genom fönstret och såg där våran bil, och Staffan och morfar... Morfar liksom?! Igen?! Han skulle ju bara lämna bilen..
Staffan hade luvan uppe och solbrillor på, vilket inte kanske var så jätte konstigt med tanke på det fina vädret. Men han hade dom kvar när dom gick in i skuggdelen.. Hm.
Morfar kom in i rummet med väskan och allt och jag frågade vart han gömt Staffan. Då berättade han att Staffan hade huvudvärk, arm och tunga domnat bort..... Jo men tjena sa jag och skattade. Fortfarande var pappa allvarlig och sa att så var det. Jag skattade igen och frågade om det verkligen var så?!
"Ja, Hanna det är tråkigt att allt ska hända på en och samma gång" .... ÅH!
Ingen anning om vad det var för fel med han, och han var inte där heller så han kunde berätta.
Men när han sen kom in så sa han att det säkert bara var migrän.. Sen la han sig och sov två timmar.

Mormor kom och jag och morfar gick och käka. Hade endast ätit och druckit till frukosten som jag åt straxt innan åtta så jag var lite lagom hungrig är klockan vart fyra..

När jag kom upp igen sov både M och S, mormor och morfar åkte hem och jag satt där helt själv.
Efter ett tag så vaknade S upp och mådde lite bättre skönt det iaf. Så otroligt skönt att det "bara" var migrän.

Vi satt på rummet hela kvällen, jag sprang ner och snacka lite med Sandra E som jag inte träffat på evigheter. Mycket trevligt!
Efter det så gick jag upp, la mig till rätta i sängen och sen bädda ner Melwin i spjälsängen som han fått in så alla kunde få sova i varsin säng. Var ju lite trångt för mig och Melwin när vi sov i sjukhus sängen då innan morfar och Staffan kom. Melwin fortsatte sova som en gris hela natten, vaknade och kolla lite då och då men sa inte ett ljud.

Halv sju var det morgon för oss och Melwin var pigg, han ville ut och vandra och vi lät han göra det.
Efter att ha gått runt lite och skulle precis fixa frukost så sa en sköterska till oss att vi inte fick vara ute och gå någon av oss och att dom skulle ta en en bricka med frukost.
Ingen har sagt att vi var isolerade, det alla har sagt är att det inte är magsjuka han har.. Så vi fattade inget men gick in på rummet och en timme senare fick vi vår efterlängtade frukost..
Melwin kika lite på film sen sov han igen, när dom kom på ronden så sa dom att proverna sett bra ut och att det inte var något virus, men dom visste inte vad det är men någon magbakterie av något slag var det, inget smittsamt iaf, vilket vi redan märkt. :-)
Vi skulle få åka hem och dom skulle dra ut sonden, och när det gjordes så vart Melwin lite ledsen och rädd men det gick snabbt så det var ju skönt.
Packa och sen ut i det fina vädret, in i bilen och sen åka hem. Fyfarao var skönt det var! :-)
Somnade i bilen men vi väckte honom i köping för ett snabb besök på banken, han åt en pannkaka och sen ville han sova igen. Sov tills jag väckte honom två-tre timmar senare, då kom Josefin och hennes lillebror på besök en sväng. Sen låg han mest i soffan efter det besöket, lite lek bara. Åt lite spagetti också, och allt har han fått behålla. :-D

Sen var det dags att somna och sen började vi dagen 06.15 igen. Lite små trött, men jag är inte den som är den.

Idag, ja vad händer då, Melwin är pigg så kanske tar en sväng någonstans. Vem vet. ;-D
Jag är trött på att sitta inne iaf.

Nu ska jag bytta en stinkande bajsblöja Melwin nyss kom hit med.
Ha en bra dag!